ärtan

Satt här och funderade i flera minuter vad för underliga saker jag kan komma på om mig. Det var faktiskt inte så lätt att tänka ut något underligt över mig.. Tja, jag är kanske dålig på att analysera mig själv? Jag brukar inte direkt tänka på sådana ting.
Men här kommer det iallafall.

1. Jag grinade när jag återsåg mamma efter att inte ha sett henne i 7 månader. Jag minns den dagen så väl- jag kunde inte sitta hela dagen och jag var så nervös, och när timmarna närmade och det blev minuter innan jag skulle se dom, hade jag en konstig känsla i kroppen. Det var vid det ögonblicket jag insåg hur mycket mina föräldrar verkligen betydde för mig- och det gör de fortfarande, och det kommer de definitivt alltid att göra.
2. Jag hatar att ha det stökigt, men samtidigt är jag inte städfreak. Så mot min vilja eller inte så har jag tyvärr det ofta stökigt, men när jag väl sätter igång med att städa så vill jag bara ha bort allt och hålla det rent. Men det håller tyvärr i bara några dagar, sen blir allt tyvärr stökigt. Så kort sagt, jag är rena latmasken.
3. Jag ogillar främlingar, och jag har ovanan att döma dom på förhand. Jag hatar att cykla bakom någon som cyklar framför mig, och jag hatar att cykla samtidigt någon går/cyklar mot mig. jag brukar vid såna ögonblick bara tänka hur idiotiska folk är och hur dom inte kan trafikregeln. T.ex. vid några tillfällen har jag cyklat i höger sidan av cykelbanan och där är en som cyklar mot mig i samma sida, och plötsligt var vi så pass nära men hon hade inte ens vänt till vänster,så jag fick göra det... Men hallå, trafikregeln i motorvägen gäller väl här också?!?
4. När jag skrattar, så gör jag det med en irriterande "iii" ljud som är så ljus att alla som hör tycker säkert jag låter fyfan hemsk. Irriterande ljud är det förmodligen, även om jag inte är medveten om det själv.
5. Jag har ofta dålig attityd mot folk som jag inte gillar, jag är nog dålig på att hålla vad jag tänker om folk för mig själv.
6. Jag är så otroligt impulsiv att jag praktiskt taget ångrar ungefär 40-50% av alla saker jag köper varje gång jag köper något. Jag har ofta aldrig beslutångest när jag ska köpa något, men jag får det alltid efteråt. Knäppt, va.

Tja, det var de underliga sakerna jag kunde komma på... Kommentera gärna.

peace out.

Herregud, det är ju 34 grader ute och rena sommarvädret. I solen, iallafall. i skuggan är det ungefär 21-24 grader. Men ändå! Det är ju baaaaara den 27 mars. Bara! Såg många i stan som gick och köpte glass, och jag var inte bättre själv. Det negativa med vädret nu är att det var faktiskt 1-2 grader i morse och plötsligt 34 grader nu. Det skrämmer mig lite grann.

Nu när våren kommit så njuter man mer av livet. Jag tror faktiskt det är likadant för alla. Man slipper kylan, man slipper depressionen, man slipper förkylningen, man slipper mörkret... allting blir ljust, varmt, mysigt och man njuter helt enkelt av det. Man cyklar och vinden blåser över håret, och händerna är inte längre iskalla. Men det är trots allt fortfarande mars, och april är en typ av "lurande" månad, så snön kan fortfarande komma tillbaka. Men nu är jag seriöst religiös och får be till Gud varje dag att värmen är här för att stanna tills sommaren är över. Och nu hör man också rykten att det blir den varmaste sommaren i år... mycket tack vare växthuseffekten- men samtidigt så vill jag att det ska vara en varm sommar, orsakad av växthuseffekten eller inte. Men visst skrämmer det mig, att det är så pass varmt numera och att vädret är mycket mer ombytlig numera än det varit tidigare.

Man bör nog akta sig lite med att önska lite för mycket av värmen, för kanske leder det till högre konsekvenser än vi egentligen kunnat ana. Jag tror på Al Gores teori och jag tror på att vi bör agera nu, men samtidigt finns det en liten sida av mig, döda mig bara inte för att jag säger det, som hoppas att det ska vara som en spansk, eller iallafall något italiensk, sommar i Sverige.... sol & bad varje dag, solbrändhet, och så slipper vi betala flygbiljetter, hotell och restauranger utomlands... vi kan istället lika gärna göra det hemma... Men så missar vi givetvis "nyfikenheten" med att resa utomlands... Fördelar och nackdelar finns ju alltid.

Nu ska jag iallafall dra, ska till ÖDUs årsmöte ikväll.

peace out.

igår var det helgalet och "fullt ös" hos Emelias supersköna lägenhet i Hjälmare huset. Vi var sju som spelade plump, jag blev så klart "skjutaren" i första ronden men andra ronden gav jag allt och platsade i "i see you"-kategorin. Pratar jag kryptiskt? Tja, då måste jag göra dig besviken. Don't even ask.

Sen var ju A och jag de enda som var icke-myndiga och vi ville åka ut på lite äventyr så vi åkte in till stan, C gick direkt till Frimis, medan vi andra gick in på Hellas och satte oss ned. Jag och A försökte då bestämma oss för om vi vågade köpa sprit, eftersom S innan oss hade köpt sprit utan att behöva visa leg. Så vi beslöt för att göra det tillsammans och beställde två Aquatini med en jordgubbssmak som innehöll ynka 5% alkohol. Och ja, vi lyckades köpa dom utan att visa leg! Sen satt vi där och snackade i ungefär en timme, och hade så roligt. Sen drog turturduvorna T och E vidare till Frimis medan vi andra fyra gick hem till L och kollade på Deep Impact, men jag och S somnade, L var så trött och A satt där och grinade åt oss, han fick låna filmen och cyklade hem medan jag gäspande gick till min cykel och cyklade rekordsnabbt hem till Oxhagen och gick direkt till sängen och somnade kvickt. Det var då runt kvart över ett.

Längtar till påsklovet nästa vecka, kommer då att vara i Skåne i hela elva dagar.

Nu är planeringen igång inför kulturfestivalen den 15-18 maj 2008. Ni som är intresserade att t.ex. vara funktionärer eller annat, kontakta Tommy Fransson. Mer info finns att läsa på www.dovas.se, på underhållningsforumet, där kan ni se hur ni kan kontakta honom.

Jag har redan börjat kontakta några om sponsoring, och håller just nu på att försöka hitta info om hur jag kan kontakta Marlee Matlin och Tyrone Giordano och se om de kan komma till Sverige för att berätta om deras erfarenheter i Hollywood och vad det krävs att, som döv, kunna göra filmkarriär. Funderar även på att kontakta Deb Sonnenstrahl och se om hon kan tänka sig att ställa upp och göra en konferens där hon berättar om döva konstnärer som hon själv skrev om i sin bok...Nya idéer bara poppar upp liksom! Tja, försöker iaf dra mest svenska/europeiska folk men skulle vara kul med folk från utanför.

peace.

Livet kan vara oförutsägbart... t.o.m. orättvist.

Grät floder när jag läste alfons.blogg.se Ni alla bara måste läsa den! Det är orättvist att en så liten pojke måste drabbas av cancer och dö, bara 4 år gammal. Hoppas att han är lycklig med sin morfar i piratskeppet eller vart nu han är.

peace out.

Helgen var definitivt lyckad. Den översteg mina förväntningar miljoner gånger över. Trodde ärligt talat inte vad jag skulle förvänta mig av helgen, men ångrar definitivt inte att jag åkte till ungkulturdagarna. Det var en underbar och händelsefylld helg! Kul var det att träffa folk som jag kände men aldrig pratat med tidigare, och kul var det att vara med i workshoparna samt t.ex. improvisationsteater, superkul var det. det var t.o.m. kul med diskussionerna med de andra döva om hur vi kan göra för att föra teatern vidare till döva, och hur vi kan frambringa kultur hos döva. Kul var det att sova i riksteaterns sovsalar med sovsäck och sovunderlägg, fick inte ens ont i ryggen men sov kanske sådär p.g.a all bankande i golvet. Men annars var det ok. Händelsefylld och stor helg, som sagt- att jag nu känner mig som om jag kommer att falla ned och somna närsomhelst- men än har jag inte gjort det p.g.a plugget. Kanske det allra bästa med helgen- jam all stars i fredags då jag skrattade så hårt att jag grät p.g.a tjejerna bredvid mig, kommer definitivt aldrig glömma hur mycket jag skrattade/grät. Och så Tie me to the world, wow vilken teater även om musiken eller så var det egentligen ljudet som var FYFAN huvudvärksframbringande (inte för min del men för många andra)- men annars var teatern sååååååååååååååååååååååååååå vacker.

Härnäst ser jag fram emot påsklovet och sen SDU:s årstämma... och eventuellt DANYouth i juni, om det blir något av det. Hoppas!

peace out.

Detta inlägg är tilläggnat alla seniors som ska ta examen den 2 juni.

- Carolyn Huddleston, jag blev rörd när du sa, precis innan jag åkte, att du ville att jag skulle komma till er examen och ta "graduation" klädd i national honors society examenkläder tillsammans med dig, Tiffany och Noe. Tyvärr kan jag inte komma, men jag ska definitivt tänka på er alla den dagen. Som du redan vet så är jag mycket stolt över dig att du blev vald till homecoming drottning i höstas! Misscha tons! My blonde twin, kommer du ihåg att du brukade kalla mig det?

- Meira Kirschbaum, du är nog den mest amazing tjejen jag fick lära känna under året och jag är verkligen tacksam vi fick åka till YLC tillsammans. Jag saknar alla konversationer vi hade om allt, och allra minst saknar jag ditt leende. Jag hoppas att vi ses i höst när jag åker upp till Gallaudets homecoming (om det nu blir av men jag hoppas verkligen det). ILY!

- Noe Alexander Turcios, hur kan man glömma dig? Du är en av de trevligaste killarna jag någonsin träffat. Jag minns att jag trodde du var stöddig när jag först träffade dig under matte lektionen, men under året lärde jag mig att du var verkligen allt annat än stöddig och arrogant. Dina rosiga kinder är nog vad jag kommer att minnas bäst- och din omtänksamhet om alla. Du är också en underbar skådespelare, och jag njöt verkligen av att vara i samma grupp som du i YLC. Jag kommer definitivt aldrig att glömma dig, och jag har fortfarande brevet du gav mig på min överraskningsfest precis innan jag åkte. Saknar dig så himla mycket, seriously. ILY 4-ever.

- Michelle Lapides, trots våra meningsskiljaktigheter, trots att vi som systrar blev rena mardrömmen, har jag underbara minnen från tiden med dig. Självklart störde vi oss på varandra och det kunde leda till att vi inte pratade i dagar, men det fanns stunder då vi kunde verkligen prata om allt- och så minns jag speciellt en kväll då vi hade sett Psycho och vi satt i timmar och snackade om filmen. Sen minns jag även en annan kväll då du och jag var så övertrötta och läste och satt upp till runt kl. 2 på natten, och du var i en lustig ställning när du läste och jag hade huvudet upp och ned när jag läste boken och så kom din mamma och skrattade bara åt oss och det var nog den mest knäppaste kvällen i hela mitt liv- och jag är glad att vi delade minnen från den kvällen. Du är en underbar tjej, kanske var det att vi som systrar inte riktigt passade ihop men innan det så var vi verkligen jättebra vänner, och vi lyckades bli bra vänner igen mot slutet vilket jag är väldigt glad för. Jag saknar ändå alla dina ovanor, alla dina knäppa upptåg- och allra mest, dina skratt och dina engagement i alla sakerna du trodde på. Misscha.

- Tiffany Cassner, ditt blyga leende och din längd är nog vad jag minns mest- och beundrar mest med dig. Även om du är blyg och liten till storlek, har du ett stort hjärta, du är verkligen engagerad i det du tror på och du sviker aldrig någon. Bildligt talat, du är nog en av vännerna man inte kan klara sig utan. Jag minns mest perioden när jag bodde i dormitory med dig och det var verkligen helskönt att ha dig där, om du inte var där så hade jag nog haft det riktigt tråkigt- och sen var friidrottsperioden med dig även bland de mest minnesvärda under året.

- Daniel Fava, ditt leende och din busiga glimt är det som gör dig så beundransvärd. Jag är glad att jag gick i samma amerikansk historia klass som du, och att vi åkte till YLC tillsammans. Jag har en massa minnen där du är med och jag kommer definitivt aldrig att glömma dig i första taget. Lycka till med framtiden och vart livet nu tar dig.

- Scott Lehmann, det är otroligt att du var bland de första jag träffade, och de sista jag träffade, vilket gör det så mycket betydelsefullt. Jag minns att jag tyckte du var jättegullig, vilket jag inte gjorde senare under året (tyvärr), men du var trots allt en fantastisk kille med en underbar personlighet. Jag är glad att du var bland de första och de sista jag träffade, och glad att du var även med i YLC. Jag minns att när jag fick höra om att din pappa skulle bli min volleybolltränare blev jag ganska avskräckt för alla berättelser Lauren och du berättade för mig om honom, men det visade sig att ni bara ville få mig förberedd. Och han var inte egentligen så skrämmande som ni påstod- tack och lov.

- Rachel Benedict, trots att jag bara var din värdsyster i tre månader och att vi inte tyckte särskilt mycket om varandra under den tiden, så lärde vi känna varandra närmare mest mot slutet, och mest när vi gick i samma amerikansk historia klass. Jag var verkligen tacksam att du försökte lära mig volleyboll och förklarade för mig hur man borde göra och så, för du betedde dig som en sann syster. Det var härligt att få lära känna dig, och jag kommer definitivt aldrig att glömma den första dagen jag var i Maryland och när jag träffade er för första gången. Åhmygud, så nervös jag var, men det visade sig att jag hade inget att vara nervös för, eftersom ni var så underbara mot mig. Och thanksgivning i lake anna var nog en av de mest minnesvärda- och jag kommer aldrig att glömma att du lärde mig att åka jetski- och hur du rynkade på ögonbrynen när jag hoppade i sjön och badade i det tvågradiga vattnet. Och i labor weekend när du försökte lära mig att åka vattenskidor- åh vilken tålamod du hade när jag misslyckades totalt de första gångerna men så lyckades jag mot slutet tack vare dig! Och tack vare dig, fick du mig att vilja åka till YLC- och till slut blev jag antagen.

- Zachary Ennis, du är nog inte en av de mest omtyckta killarna i min lista över de folk jag träffade under året, men du var iallafall ingen dum kille egentligen. Jag kanske hade fördomar mot dig eftersom du gillade mig till en början och p.g.a den katastrofala resan till Washington D.C. när jag var irriterad eftersom du bara försökte övertyga mig om varför Bush är en så bra president- vilket fick mig att ångra att jag lät dig kyssa mig några dagar tidigare- och efter det, blev ingenting sig likt mellan oss. Vi hatade nog varandra lite grann veckorna efter det, men under drama perioden så förde det oss närmare och jag fick lära känna den verkliga Zach. Du kan vara totalt irriterande, men du kan också vara totalt fantastisk.

Det finns många många fler att nämnas, men dessa är nog de som jag känner mest och som jag saknar enormt mycket- även om jag inte alltid kommit överens med några av dom så har dem betytt mycket för mig under året.

peace.

Eftersom jag har blivit "sängbunden" de senaste två dagarna- inte p.g.a Sälen men p.g.a febern och maginfluensan, kräktes en hel del och så- så har jag mest underhållit mig själv med TV serier, TV stjärnor och deras liv. Googlade och imdbade några stjärnor... fick fram några minst sagt förvånande fakta. 

Sälen var definitivt en positiv överrasking, rejält kul var det med tjejerna. Bilder finns att skåda på q86.fotogalleriet.se för er som är intresserade. Skrev att jag led av blåmärken i röven och knäna igår natt, men imorse vaknade jag och det kändes som om jag var riktigt förlamad i kroppen. Axlarna kändes som om de var ur led och jag kunde knappt vrida på huvudet, så ont gjorde det i halsen. Och varje gång jag går upp från stolen för att göra något, gör det så himla ont. Träningsvärk, trevligt- men värt mödan för det oförglömliga äventyret i Sälen.

Har blivit lite plugg, och nu ska jag plugga vidare- speciellt tyskan som dödar mig, bit för bit. Är det ens möjligt att ett språk kan vara sååååååå äckligt störande att det känns som om du kan bli förlamad bara av att plugga det för mycket?

 That just drives me totally nuts- having to study for something that i totally don't feel like wasting time at.

peace out.

Det finns stunder då jag undrar vad vi är. Har vi en verklighet, eller lever vi i en verklighet som i själva verket är bara en... fiktion. Tänk om vi lever i en film, som i t.ex. Truman show... eller om Jorden är en fotboll som någon ponke sparkar på och stökar till- dvs alla våras liv styrs av en rullande, fallande, sparkande fotboll. Eller... så lever vi inte alls. Vi är bara bakterier som låtsas livet finns- att vi lever i verkligheten.

Jag snackar nog strunt när jag är övertrött efter Sälen med rejäla blåmärken i röven (trevligt) och knäna. Imorgon blir det en hel dags plugg men är jag färdig tidigt blir det tvätt och lite Greys anatomy. Förresten, tredje säsongen av GA började så himla bra! Ni alla bara måste kolla nu på onsdag!

sweet dreams, my princes and princesses of Sweden.

peace out.

Snubblade in på greys diagnos på abcsidan när jag tänkte bara kolla efter nya serier (och det verkar komma en bra serie som har premiär den 15 mars, October Road heter den) och så såg jag länken till greys diagnos-testen.. Självklart var det bara att gå in och testa! Resultatet? Cristina Yang. Well, är jag verkligen så stenhård som hon? Nä. Hon är cool iallafall. Min favorit karaktär är nog Dr. Bailey, diggar henne hårt. Gillar Shepherd, han är så jävla snygg- Patrick Dempsey alltså. Burke, han är inte min favorit direkt men en schyst karaktär är han iaf- men George O'Malley tycker jag synd om jämnt. Katherine Heigl har jag gillat sen Roswell, så det är inget undantag denna gång. Fattar inte varför jag aldrig riktigt följt Greys anatomy tidigare, den är sjukt bra. Såg på imdb att det ska göras en spin-off serie av Greys anatomy nästa år, och att titeln är inte bestämt än. Undrar vad det kommer att handla om?

Men nu ska jag gå och sössa sött och drömma om Dempsey. :P

Peace.