rest in peace, grandpa.
Farfar dog i natt. Det var en riktig jobbig dag för mig. Det var mamma och brorsan som väckte mig halv ett i natt, och Freddie som först berättade att farfar var död. Jag fattade inte, för jag hade inte riktigt kvicknat till- blev väckt ut ur en djúp sömn. Sen fick mamma förklara och när jag väl kvicknade till och fattade vad som pågick, reagerade jag mer annorlunda än jag någonsin trott jag skulle göra... Jag sa åt mamma att sticka och somnade direkt. Jag fräste nästan åt henne... var så arg. Det värsta var att mamma berättade att han dog så snabbt att pappa, fastrarna och Sonja inte hann dit i tid. Han dog i princip helt ensam. När mamma stack och lämnade mig ensam, grät jag i sängen... såg då att jag hade fått sms från sarah så skickade sms till henne och sa att farfar hade dött... sen skickade jag till Kyron, som visste att farfar var dålig.
Jag har fortfarande inte accepterat det faktum att han är borta och att jag aldrig någonsin mer kommer att få se honom... Imorse vaknade jag ungefär en halvtimme innan väckarklockan kl. 6 och gick för att ta en dusch... grät hejdlöst. Kunde helt enkelt inte stoppa det... Sen när jag kom till jobbet piggnade jag liksom till tack vare alla barnens glada ansikten och glömde snart bort att farfar gått bort. Men när P sen kom in till köket medan vi hade frukost och frågade hur är det, sa jag helt blankt att det var ok... Men det var det inte, faktiskt inte. Förklarade för E-V vad som hände, och började storgråta... Hon fick krama om mig och sen gå med mig till lekrummet och jag berättade för henne hur jag kände mig och så... Men efter några minuter mådde jag direkt bättre när jag fick ut alla mina känslor och kom tillbaka till matbordet där E, som också förlorat min farfar för han var ju hennes låtsas-morfar, kramade om mig stort. Jättegulligt av henne och jag mådde genast bättre. Otroligt hur ett barns kram kan pigga mig upp och göra mig gladare direkt. Resten av dagen flöt på jättebra, självklart tänkte jag på honom en hel del men var så upptagen med barnen att det var skönt att slippa känna mig sorgsen hela tiden.
Kan fortfarande inte fatta att han är borta. Att han faktiskt gått bort.
åh. r.i.p! skönt för honom att slippa lida nu.
Vill säga att jag tänker på er alla. Nu har han det bra och slipper ha ont.
Styrkekramar!
/Jenny
Det var skönt att få träffa dig och prata lite igår. Tack! Och jag såg att du var trött eftersom du gäspade hela tiden. Idag blev jag sjuk, skulle till Köpenhamn och träffa Tina men jag vaknade och mådde skit. Har sovit nästan hela dagen. Puss
haha, tyvärr så postar jag inte just gråsparvvägen. den ligger en bit bort från mitt område. jag postar typ i östen undens gata, ernst wigforss gata m.m. vet du vart? ;)
Jag beklagar sorgen föt din kära farfar. Jag har kommit hem från Mallorca idag och ska berätta vad som hände där. :) Vila i frid för honom! När vi träffas så ska krama jag dig! :) Puss
Jag lider med dig, kan inte vara lätt att förlora någon på det sättet, även om det var skönt för honom att slippa lida till slut. Han har det säkert bra där han är nu. :) R.I.P. Kramar om dig!
Grr, jag förstår inte varför det ska vara krångel med att få med mitt blogg i kommenteraren. Men här får du. Ska vi förresten ha ett gäng-kväll någon gång igen snart, kanske till helgen, då vi gör något roligt tillsammans? :)
Jag grät nästan när jag såg Matildas dödannons i Sydsvenskan. Du vet, hon som hatade sin dumma pricken. Hon var så vacker och en riktig solstråle! Hur är det med dig nu? Pusss
du MÅSTE hänga med till danmark. du får se till att du har pengar då, därmed basta! puss